Kvällens motorcykeltur 160824

Idag onsdag var jag en stund på Boulbanan vid Källängsparken. Därefter var Bella och jag närmare tre timmar hos Sollan, vädret var strålande med en temperatur på 25C-grader. Jag tog henne med i sin rullstol på vår dagliga promenad runt anläggningen för äldreboende.
Sollan bor på Borghaga, som ligger i sydöstra delen av byggnaden, när vi passerade Vimarhaga, som är den nordvästra delen ser jag att min gamle kompis och under många år anställde flygtekniker Kjell Engström sitter och solar sig där. 

 Kjell är där på avlastning 14 dagar och hemma 14 dagar. Han lider av ganska långt framskriden Parkinson-sjukdom. 

 År 1991 gjorde Kjell och jag tillsammans en leveransflygning från Hultsfred till Dodoma i Tanzania. Vi korsade Alperna, Medelhavet och vi passerade genom hela Saharaöknen. 

Sollan och jag har under många år haft en tät kontakt med Kjell och hans fantastiska fru Ann-Katrin. Vi satt och samtalade en stund och helt plötsligt dyker en annan gammal kompis upp, Hasse Månsson. 

Hasse har med god marginal passerat sina 80 år och behövde hjälp med att ta sig fram och sätta sig i en stol hos oss.

I höst blir det 60 år sedan Hasse Månsson övertalade mig att börja köra endurotävlingar. Året var 1956, jag var 16 år, vi tränade varje vecka genom att köra på skogsstigar och moras. Hasse var rutinerad Criss och enduroåkare. För mig började det med att köra Ostkustloppet, som gick i Oskarshamn, tävlingen gick i mörker, jag kommer ihåg att det var kallt och is på vattenpölarna, jag hade tidningar innanför skinnjackan för att hålla kölden borta. Om jag minns rätt vann Hasse och jag kom på 3,e plats. Året därpå vann jag min första seger där. Det blev för min del 8 aktiva år med tävlingar på både två- och fyrhjuliga fordon. 

Därefter följde tävlingar med segel- och motorflygplan men det är en annan historia.

Det är beklämmande att se dessa förr så livskraftiga och aktiva människor sitta där på hemmet och ständigt vara i behov av andras hjälp.

16 hojar, 15 gubbar och en tjej

På eftermiddagen var vi ute med den så kallade ”Antikrundan”, vi var 16 motorcyklar som på mindre vägar körde via Nossen, Tuna, Vena, Silverdalen och Lönneberga till Spillhammarsbadet utanför Mariannelund där vi åt den sedvanliga räkmackan. 

Det blev årets rekord med så många hojar, en yngre tjej var också med, kanske namnet Antikrundan inte helt stämmer längre. Det blev en tur på ca 100 km. 


Samvaro vid Spillhammaren 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

9 + 14 =