Fortsättningen på mina hjärtproblem. Onsdag morgon 140910

Upp kl 07.00 fixar frukost, bäddar. Sollans syster Anna kommer över och tar hand om Sollan. Lämnar vovven Bella hos Annkatrin och Kjell Engström. Bella brukar älska att vara hos dem, verkade som hon anade oråd, ville inte stanna, sprang tillbaka till bilen så att vi fick bära in henne. Stackars liten!

Körde de ca 10 milen till Linköping och konstaterade att det var kö till den enorma parkeringsplatsen vid Universitetssjukhuset. Bommar, som öppnades först när en bil åkt ut från parkeringen eftersom det var fullbelagt. Till slut blev det en plats ledig för mig och bommen öppnade sig. Promenad in genom södra porten och blev guidad till rätt våning och avdelning. Jättetrevlig personal, ca 250 personer enbart på hjärtavdelningen om jag fattade rätt. Totalt 5000 anställda inom hela sjukhuset.

Det togs EKG och diverse prov, blev hänvisad till ett eget rum med tv framför sängen! Fick en god lunch, tror det var slottsstek, visserligen endast ett glas vatten men det smakade bra. Varför klagar alla och är missnöjda på vår sjukvård, kan inte förstå det.

Efter en stund blev jag guidad till en avdelning där man tog både vilo- och arbets- EKG. Denna gång med en mask för ansiktet man mätte lungornas kapacitet. Det har jag aldrig varit med om tidigare trotts massor av liknande cykelturer på diverse sjukhus. Den kvinnliga läkaren sade efteråt att mina värden var bättre än vad hon förväntat sig. Jag som trodde det var tvärt om.

Jag har aldrig gillat dessa arbets-EKG på motionscykel, under mina sista fem år som pilot flög jag på dispans och fick göra arbetsprov var 6,e månad, tre veckor efter varje prov fick jag gå till sjukhuset och tappa vätska ur högra knät, vid två tillfällen tappade de en kvarts liter vätska ur knät. Nu är det bytt och problemet är löst.

Gick tillbaka till mitt rum och hann lagom somna in när en ny trevlig tjej kom in och presenterade sig som narkosläkare, hon berättade vad som ska ske under morgondagen. Jag fick ställa frågor och fick raka svar. Bypas operationer utförs varje dag, likaså bollongvidgningar. Den här typen av reparation av hjärtklaffar görs inte dagligen, endast när man tidigare en gång sågat upp bröstkorgen och tagit ut hjärtat, vilket de gjorde på mig för 11 år sedan.

Hon berättade att de går in med en slang i ljumsken och vidare genom kroppspulsådern, vidare in genom någon klaff till den skadade klaffen. Samtidigt går man in via någon annan ven med ett klipps som de klämmer ihop klaffen med för att den inte ska öppna sig så mycket att den släpper tillbaka blodet i trappor och uppförsbackar. På min fråga om de flesta överlever fick jag ett leende och hon passade frågan till kirurgen Nielsen som ska hälsa på mig under kvällen.

Jag hann inte mer än somna om när två sjuksköterskor, en manlig och en kvinnlig samt en praktikant från Spanien kommer in och berättar mer om vad som gäller. De frågade om mina hemförhållanden mm. Och hur jag egentligen mår. Klockan fem blir det middag, undrar vad man blir bjuden på då? Jag återkommer!

20140910-163448.jpg

6 reaktioner till “Fortsättningen på mina hjärtproblem. Onsdag morgon 140910”

  1. Hej J-O. Det låter som att du är inne på en 1000-tim tillsyn. Du blir som ny igen ska du se! Lycka till. Ser på bilden att du har lika sneda stortår som jag, haha. Förmodligen spår efter myggjagarna på 50-60-talet. Hälsn. Bengt Warin (flög som styrman på 90-talet – för att friska upp ditt minne).

      1. Du har nog åkt i för många flygplan med dålig värme över Atlanten bl.a. Det går illa åt fötterna. Minns ett annat ”äventyr” som vi deltog i ner till Grekland, Italien m.m. och din nylevererade Cessna 172 fick ett cylinderhaveri i Italien om jag minns rätt. Början på 80-talet?

        1. Jaså, var Du med då Bengt? Ja då satt vi trångt till, motorvarvet sjönk och vi kunde inte hålla höjden. Jag var beredd att landa på någon badstrand, vi kunde inte komma över bergen utan fick följa kusten under 35 minuter. Till råga på allt var hela frontrutan täckt av olja som forsade ut. Kommer inte ihåg vad flygplatsen i Italien hette som vi landade på.
          När vi väl kom till Grekland som passagerare i ett annat flygplan stod där en Cessna till som hade tappat kompressionen helt på en cylinder. Mekarna i landet strejkade och jag blev ombedd att flyga den över Adriatiska havet på tre cylindrar till Italien. Fick låna en gummibåt och kapten Spinn följde mig som rotetvåa! Tack för påminnelsen, den hade jag nästan glömt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 + 13 =