Rygen Tyskland 160522

Lämnade Sjundhult i bil med Bella kl 07.00, kraftigt regn till Oskarshamn där jag lämnade henne på Hannes Kennel. Hon hörde sina gamla kompisar på insidan och smet in, jag passade på att smita iväg.
När jag kom tillbaka till Vimmerby hade regnet upphört. Jag stuvade in mina prylar i de olika boxarna på motorcykeln.
Urban Sundkvist, Inge Johansson, Sven-Erik Pettersson, Lasse ”Plåtis Karlsson, Beppe Blom och undertecknad 

Klockan 11.00 startade vi från norra bensinmacken St1 i Vimmerby och körde till Hultsfred där ytterligare två grabbar anslöt.
Ett stopp för tankning i Växjö och vidare mot Anderslövs Gästgiveri där vi installerade oss och beställde middag. 

En fantastisk snitzel, tror det var den största jag någonsin stött på blev det för min del, därtill lämplig dryck från lokalt skånskt bryggeri. 

Urban, Bertil, Inge, Beppe, Lasse, Anders

Måndag morgon 160523

Revelj klockan 05.45, efter en fantastisk frukost körde vi till Trelleborg där vi bordade färjan till Sassnitz på Rügen som var vårt mål. Enda skillnaden nu mot tidigare var att vi fick visa våra pass i Trelleborg. Tyskarna stoppade inte oss, bara vinkade oss igenom passkontrollen. Det var några sega fyra timmar innan vi var framme vid de vita klipporna på Rügen.

Rügens välkända vita klippor

Körde drygt 10 km till Annes Pension där vi installerade oss, slappade i solskenet på balkongen. På kvällen intog vi en god middag nere i centrum. Därefter tog Jan Frankenberg och jag en promenad ut på den långa strandpiren. 

Jan Frankenberg

Solnedgång över Binz

Tisdag 160523

Frukosten var inget att klaga på

Idag är det ett år sedan jag och Ove Fundin var på motorcykeltur i Polen. Ove firade sin 82,a födelsedag, idag gratulerar jag till hans 83,e! Då var vi endast två, på årets tur är vi nio motorcyklar. 

Vi började dagen med en kort promenad till järnvägsstationen i Binz. Där bordade vi ett gammalt tåg som drogs av ”Rasender Roland”, ett 53 år gammalt ånglok. Efter 45 minuter var vi framme vid slutstationen Göhren.

Järnvägsstationen i Binz

Har denne man verkligen kört ”Novemberkåsan” 12 gånger?

Urban, Lasse, IngeRasender Roland

På eftermiddagen klädde vi på oss utrustningen och satte oss på hojarna. Min ganska nyinköpta BMW vägrade starta. Batteriet var nästan tomt. Grabbarna drog iväg men jag fick snällt stanna hemma. Jag gick och lade mig några timmar tills grabbarna kom tillbaka, då lånade jag Inges motorcykel och åkte in till byn och köpte en startkabel
Tyvärr, nu fanns det ström men resultatet var detsamma, inte ett liv när jag tryckte på startknappen. Allt fungerade utom startmotorn. Nu var allt stängt.

Vid kontroll av internet kunde vi konstatera att fler än jag hade haft liknande problem med sina BMW K1200LT. Där fanns diverse tipps och rekommendationer men ingen hjälpte på min hoj. Återstår att kontakta specialister under morgondagen.

Onsdag 160524

Kl 11.00 drog grabbarna iväg på tur mot okänt mål. Själv sitter jag på hotellet och väntar på en bärgare som ska hämta BMW,n och köra den till någon serviceverkstad. Ska bli intressant att se utvecklingen.

Lastning med vinch

Efter drygt två långa timmar kom äntligen en bärgningsbil och vi kunde börja vinscha upp motorcykeln på flaket. Efter flera samtal mellan mitt försäkringsbolags assistentavdelning och deras motsvarighet i Tyskland beslöts att vi skulle köra till en lokal reparationsverkstad för konsultation.

Klart för avfärd

Det var endast 500 meter från vårt hotell, där konstaterades att cykeln skulle köras till Rostock, ca 120 kilometer bort. Jag erbjöds följa med men valde att stanna kvar på hotellet.

Jag tog en promenad tillbaka till hotellet. Här signalerar chauffören och vinkar glatt när han passerar mig på väg mot Rostock
Sent på kvällen fick jag meddelande om att bärgningsbilen stannat på sin hemmabas i Stralsund och först på torsdagsmorgonen levereras till BMW,s verkstad i Rostock.

Jag fick biljetterna till Bornholm och vidare till Ystad avbokade och begärde en hyrbil till Stralsund. Beslöts att jag skulle vänta på besked från Rostock innan vidare beslut togs.

Det blev sista kvällen med gänget med en vacker promenad ner till sjön och strandpromenaden in till centrum där jag åt en välsmakande torskfilé. Grabbarna berättade om en trevlig tur upp till nordspetsen på Rügen, de hade också sett Hitlers tokbygge Pora, ett jättehus som är 4,5 km långt. Jag har varit på dessa ställen tidigare och tog inte förlusten så hårt. De hade haft fint väder och var mycket nöjda.
Torsdag 160525

Fick besked kl 11.00 att BMW,n var klar i Rostock, endast batteribyte var nödvändigt, märkligt, vi hade provat med startkablar och att skjuta igång den men den var helt död. Troligen någon form av startspärr som slagit ifrån.

Nu väntar jag på att en taxi ska köra mig de 120 kilometrarna till Rostock. 

Taxin kom för någon halvtimme sen. Vi körde till Rostock där hojen väntade. Betalade €230,- för batteriet inklusive montering. Får erkänna att jag var något skeptisk till om felet verkligen var helt åtgärdat. Jag körde över till en bensinmack och tankade för första gången sedan vi lämnade Vimmerby, det visade sig att förbrukningen endast varit 0,49 liter/mil, bra för en så kraftfull maskin.

Jag körde ner till hamnen för att ta färjan till Gedser i Danmark. Färjan var närmare en timma försenad. 
Parkerade bredvid en svensk buss, föraren kom ut och var intresserad av min motorcykel. Det visade sig att han hade köpt både bilar och bussar av min storebror Bengt.
När vi väl kom ombord och jag hade förtöjt motorcykeln gick vi tillsammans och åt en köttbit av något slag, även jag fick bussförarrabatt. Efter en timma och 45 minuter kom vi i land i Gedser på Sydsjälland.
Jag körde de 200 kilometerna genom Danmark, passerade Kastrup och Öresundsbron. Jag passerade bron vi tiotiden på kvällen och kunde i backspeglarna se en otroligt vacker solnedgång över Köpenhamn. Körde rakt in i Vännen Öyvinds garageport. Där fick min BMW nattvila bland Öyvinds två stora Harley Davidsson och hans BMW R1150RT. 
Vi hade mycket att prata om och kom inte i säng förrän klockan ett på natten. 
Fredag 160527

Öyvinds hustru Nina bjöd på god frukost när jag vaknade på fredagsmorgonen. Öyvind följde mig till någon mil söder om Höör där vi fikade på ett trevligt gästgiveri 

Öyvind vid sin BMW R1150RT
Därefter körde jag till Växjö där jag passade på att hälsa på gamle vännen Jerry Andreasson, han mådde inte så bra, diverse krämpor började ge sig till känna. 
Jerry och jag var två av sex delägare i ett flygbolag som vi startade upp i Riga. Vi bedrev linjefart med en rysk JAK-40 mellan Riga och Jönköping. Tyvärr ägde vi endast 49% i bolaget, de andra 51% ägde Latvian Airlines som tyvärr sålde ut sin del till ryska maffian, sedan var det kört för vår del, men det var roligt så länge det varade, men det är en annan historia.

Jag körde ganska lugnt norr ut mot Sjundhult dit jag ankom vid femtiden. Enda regnskuren på hela resan mötte jag i Storebro när det endast var en dryg mil kvar.

De övriga grabbarna kom hem på lördag eftermiddag. Trotts allt har det varit en intressant upplevelse i ett fint sommarväder under hela veckan. 

Den 8,e maj


Har idag genomlevt ytterligare en 8,de maj. Ett datum som jag inte ser fram emot, idag är det 27 år sedan vår Berch 99 Airliner med registrering SE-IZO havererade under inflygning till Osksrshamns flygplats med ett fatalt resultat. Alla 16 ombord omkom, denna dag som då var lika vacker som idag.

Natten som följde låg jag vaken och försökte tänka in hur de 16 drabbade familjerna hade det. Det var en mardröm som jag aldrig kommer över. Att jag inte då var världens populäraste man fick jag lära mig leva med.

Men jag kommer också ihåg en kram som jag fick av en ca 15 årig tjej som mist sin mamma. Jag tror det var på årsdagen efter haveriet då det var arrangerat en träff på haveriplatsen.

Jag brukar besöka platsen för nedslaget när jag har vägarna förbi, idag tog jag med Mig Bella och åkte dit. I år blev jag ensam där klockan 09.41, som var tiden för haveriet. Där brukar finnas blommor men inte idag, denna vackra söndagsmorgon! Jag satt där på en sten någon timma i mina högst egna tankar.På

Jag körde in till Oskarshamn, tänkte besöka någon kyrka men de verkade alla stängda av olika anledningar. Svenska kyrkan var kanske öppen men den är lite för högtidlig för mig med sina mässor och vita långskjortor på prästerna.


Besökte i stället min mellanbrors grav som jag vattnade, blommorna verkade törstiga. Han blev 76 år, nu är jag ifatt honom.

På en närliggande grav stod namnet Gurli Lindmark, hon dog för massor av år sedan, blev ca 90 år. När jag var barn var jag på juniorläger varje sommar, ofta på Öland. Då var alltid tant Gurli matmor och hon tog hand om mig på ett sätt jag aldrig glömmer. Jag vattnade även hennes blommor.

Körde hemåt via Hultsfred men där verkade flygklubben helt övergiven.

Det blev några timmar hos Sollan, vi kunde sitta ute i solskenet, hon tyckte det var skönt.

8,de maj har ändå något positivt med sig, det var just den dagen år 1982 som vi några entusiaster träffades på Slottet i Bjärka Säby och bildade MAF- Sweden (Mission Aviation Fellowship), alltså missionsflyget, det var en dag som på ett sätt förändrade mitt liv, det gav mig möjlighet att besöka och även flyga i några av världens allra fattigaste länder och se och få inblick i människors liv i slum och förnedring.

Svenska MAF har fått rädda många liv, massor av liv. Kanske ändå är den åttonde maj inte enbart en olycksdag!