En sammanfattning av lördagen 140823

20140824-001828.jpg

Dagen började med kraftiga regnskurar i Vimmerbytrakten. Lämnade hustrun Solveig på vårdhemmet Granebo där hon verkar trivas, hon berömmer personalen väldigt.

Fortsatte till Oskarshamn och kenneln där vi köpte Bella. Hon blev jätteglad när hon mötte sin mor och far men även ytterligare ett 15- tal yorkshireterriers. Bella hoppade direkt upp i knät på både sin tidigare matte och husse. Hon ska vara där ett antal dagar när hennes ordinarie husse drar iväg norrut på motorcykel tillsammans med ett antal likasinnade med samma böjelser.

20140824-002123.jpg

Därefter drog jag vidare till Eksjö och den gamla exercisplatsen Ränneslätt med sina tragiska minnen från baltutlämningen där dåvarande regeringen visade sin feghet mot ryssarna. Jag har hört hemska berättelser från de som då tjänstgjorde som värnpliktiga vid utlämningen. Vi höll faktiskt till exakt på den platsen där dessa händelser timade efter andra världskriget.

Nu var det dock trevligare händelser på gång, Norra Smålands flygklubb i Eksjö hade åter ordnat en minnesdag från en gammal pilot, som landade där för ca 100 år sedan. Tyvärr var det nog lite mindre besökare i år mot vad det var förra året. Tror många stannade hemma eftersom vädret var lite opålitligt.

20140824-002526.jpg

Här träffade jag min gamle flygfotograf Sture Åsberg, som jag inte träffat på närmare 45 år. Det var just han som gav mig nicknamnet J-O när vi var baserade uppe i Kiruna år 1969. Sture och jag trivdes mycket bra tillsammans under några säsonger då vi flygfotograferade vårt avlånga land från en Piper Colt med registreringen SE-CZO. Det var många minnen, som vi ventilerade. Nästa bild är Sture tillsammans med Jan ”Spinn” Fridén. Minnena från Spinn är så många att det skulle behövas en hel bok att relatera dem. Båda var de flygelever hos mig, senare anställda som flygfotografer och spinn som pilot under några år. Sture blev polis och artilleriflygare, Spinn hamnade efter tjänst i några flygbolag i Sverige på Grönlandsflyg. För Grönlandsflyg gjorde han flygexpeditioner till både syd- och nordpolen. Vi fyller år på samma dag och varje födelsedag brukar han ringa mig. En gång ringde han mig via en satellittelefon när han satt insnöad i en igloo på Sydpolen. Tror han jobbade närmare 20 år på Grönland, en ö som han för första gången besökte som styrman åt mig. Då satt vi insnöade på Narsarsuaq flygplats, vi flög då en Beech Baron utan extratankar.

20140824-004612.jpg

Kent Idensjö, eller Mauritzon som han numera heter var också en gång flygelev hos mig, även han var anställd under några år, därefter flög han för Syd Aero, Linjeflyg och avslutade karriären på SAS där han flög fram till sin pensionering. Här sitter han i vänsterstolen på sitt eget flygplan. Han hade kommit från Borglanda flygfält på Öland för att närvara vid dagens träff. Även Kenth har varit med mig på någon atlantflygning och vi har gjort massor av skojiga flygningar tillsammans. Vid ett tillfälle satt vi anhållna i sju hos kommunisterna i Polen. På senare år har han korsat Atlanten på betydligt högre höjder.

20140824-005429.jpg

Det här var en bildkavalkad från detta Fly in i Eksjö. Några bilder har jag tagit själv och några har jag snott från andra som var med.

Följ mig under några kommande dagar här på bloggen, ska försöka rapportera från säsongens troligen sista långtur på motorcykel. Nu några timmars sömn före nästa äventyr.
Sov gott alla där ute i stugorna här i vårt land och även Ni, som följer mig uti andra länder.
/J-O

Mina hjärtproblem

Igår måndag, blev jag uppringd av hjärtkirurgen Nils-Erik Nielsen som ska operera mig senast i september. Han var trevlig och ägnade lång tid åt att förklara min situation och hur de skulle behandla mig.

Efter sjukhuset i Västerviks nonchalans begärde jag en second opinion. Västervik gjorde en undersökning av mitt hjärta en fredag för några månader sedan, de bedömde det så allvarligt att jag endast fick transporteras på bår. Fick inte komma hem över helgen, skickades till Kalmar för kärlröntgen, där gick de in i hjärtat och konstaterade att det var så igengrott att det inte gick att göra någon balongvidgning.

Läkaren sade att det här får nog Linköping ta hand om. Väl tillbaka i Västervik fick jag höra att jag dessutom hade nedsatt njurfunktion, järnbrist och vad jag inte tidigare kände till även diabetes. Jag fick åka hem med ytterligare medicin mot diabetes. De tänkte väl, bättre att vi skickar hem gubben så han får dö, då slipper vi den belastningen.

Jag skrev ner några rader hur de skulle bli av med mig vid det förväntade dödsfallet. Det var några dagar före påsk och jag tillbringade hela påsken utan en enda Coca Cola. När min ordinarie läkare fick höra att jag fått prognosen diabetes, sa hon att det har du inte alls för då skulle jag sett det vid ditt besök i vinteras! Hon tog nya prov och kunde inte hitta ett enda spår av diabetes. Medicineringen jag fått togs bort eftersom den har en skadlig effekt på njurarna som redan har nedsatt funktion. Dessutom fanns det ingen som helst dokumentation på att Västervik hade tagit något diabetesprov på mig!? Och detta av sossarna styrt landsting! Jag åkte då direkt till ICA och inhandlade ett flak Coca Cola!

Träffade en bekant vars dotter är gift med en hjärtspecialist i Lund. Min bekante vän hade frågat honom om det inte fanns något att göra åt gubben i Vimmerby. Jodå, jag skulle begära en så kallad second opinion och fråga om de hade tagit hänsyn till den nya metoden att rensa kranskärl, som kallas CTO- metoden. Linköping och Lund är de bästa sjukhusen i Sverige vad gäller hjärt och kärlsjukdomar fick jag höra.

Tillbaka till Kirurgen Nils-Erik Nielsen, han berättade att jag senast i september skulle kallas till Linköping för ett ingrepp där de ska försöka reparera min trasiga hjärtklaff med två klämmor för att täta klaffen. Han sade också att de specialister som hade deltagit i läkarekonferensen beträffande mig avrådde från den nya CTO- metoden, det medför allt för stora risker när hjärtat ser ut som mitt gör, kranskärlen är tunna och sköra och kan lätt brista. Ingen kirurg skulle heller gå in och öppna bröstkorgen för att byta den läckande klaffen, en skada på kranskärlen skulle lätt kunna uppstå.

Nu kommer jag att få inställa mig i Linköping en dag före ingreppet. Ingreppet kommer att ske med mig nedsövd eftersom de ska köra ner en slang med kamera i luftstrupen och det har jag erfarenhet av sedan jag för en dryg vecka sedan genomgick en undersökning. Denna gång kommer jag att ligga på rygg och operationen kan ta närmare fyra timmar, det skulle jag aldrig klara i vaket tillstånd och det tackar jag särskilt för.

De räknar med att gå in i ljumsken, vidare upp genom kroppspulsådern med en fiberledning, söka sig in i hjärtat och klämma ihop den läckande klaffen. Hur de kan få med sig både verktyg, kamera och reservdelar kan jag inte förstå.

Efter några dagar på universitetssjukhuset kommer jag att få åka hem igen. Jag ser fram emot detta. Alltid intressant att prata med yrkesfolk, som vet vad de talar om. I Västervik verkade de inte veta vad det handlade om.
/J-O

20140813-003046.jpg